Fredag 30 juli, soligt men inte så varmt.
Resan mot lägret startar vid 19-tiden från Stora torget i Sundsvall. Jag ska cykla med några seniorer från Stöde och Alnö och deras ledare Micke och Sverker.
Första dagsetappen är kort och leder till Midlandas parkering. Vi låser in cyklarna på Davids jobb och åker bil till jazzfestivalen i Häggvik. Lite crazy kanske men trevligt. Vi åker tillbaka och somnar in på en gräsplätt vid sjöflygplatsen.
Resan mot lägret startar vid 19-tiden från Stora torget i Sundsvall. Jag ska cykla med några seniorer från Stöde och Alnö och deras ledare Micke och Sverker.
Första dagsetappen är kort och leder till Midlandas parkering. Vi låser in cyklarna på Davids jobb och åker bil till jazzfestivalen i Häggvik. Lite crazy kanske men trevligt. Vi åker tillbaka och somnar in på en gräsplätt vid sjöflygplatsen.
Lördag 31 juli, soligt och varmt.
På morgonen kommer LP som ska ut och skjutsa några ungar i en minibuss. Dom ska åka i hans flygplan alltså. Vi äter lite frukost och cyklar iväg. Som tur är har campingen i Stavre nybryggt kaffe som vi kaffesugna köper lite av.
Vi cyklar väg 331 mot Viksjö i ett ojämnt tempo. Stöde-Dan rycker ibland men jag är inte rädd att han ska vinna spurtpriset i Viksjö.
I Västanå stannar vi och lagar lunch. Pasta med vitlöksost och crème fraiche gör vi på stormköken bland tyska turister och några svenska dito som sjunger något inne på logen ovanpå caféet.
En majoritet av sällskapet får gå uppför backen till stora vägen. Vad dom inte visste var att det finns en annan väg som inte lutar. Jag uppskattar ju alltid en fin uppförsbacke och sa inget om alternativa vägar.
När vi anlände till lägret höll dom på med att steka jättetjocka hamburgare i min by. Jag gick till seniorbyn och wokade lite sojaskadad mat istället.
På morgonen kommer LP som ska ut och skjutsa några ungar i en minibuss. Dom ska åka i hans flygplan alltså. Vi äter lite frukost och cyklar iväg. Som tur är har campingen i Stavre nybryggt kaffe som vi kaffesugna köper lite av.
Vi cyklar väg 331 mot Viksjö i ett ojämnt tempo. Stöde-Dan rycker ibland men jag är inte rädd att han ska vinna spurtpriset i Viksjö.
I Västanå stannar vi och lagar lunch. Pasta med vitlöksost och crème fraiche gör vi på stormköken bland tyska turister och några svenska dito som sjunger något inne på logen ovanpå caféet.
En majoritet av sällskapet får gå uppför backen till stora vägen. Vad dom inte visste var att det finns en annan väg som inte lutar. Jag uppskattar ju alltid en fin uppförsbacke och sa inget om alternativa vägar.
När vi anlände till lägret höll dom på med att steka jättetjocka hamburgare i min by. Jag gick till seniorbyn och wokade lite sojaskadad mat istället.
Söndag 1 augusti, soligt och varmt.
Pionjärerna hade ledigt idag så vi andra fick bygga matbordet själva.
Pionjärerna hade ledigt idag så vi andra fick bygga matbordet själva.
Måndag 2 augusti, soligt på fm och åskskurar på em.
Idag hade vi i byn Aspen Robinsson på förmiddan. Robinsson innebar att man skulle åka i en ganska hög linbana över Bastusjön. Som vanligt var den vajerbaserad och med ett bälte som säkerhet. Det enda jag sa var att man inte får eftersträcka vajrar men jag åkte båt över. Funderade dock lite på hur man som ledare ska förklara sig om en olycka inträffar. Jag har ju utbildning på det här och har lärt mig att det ska vara rep och sele.
Vi sköt sedan träkubbar på en plastdunk ute på sjön med en jätteslangbella. Efter det var det en tävling med träklossar som skulle flyttas för att få en så hög stapel som möjligt. Det fanns också en repbro där man kunde ramla i vattnet men bäst av allt var hjortronen.
Pionjärerna lagade uroxesoppa till lunch.
På eftermiddan gick vi Pirros woodcraftspår med en massa naturfrågor att besvara. Vi är övertygade om att vår näst sista placering berodde på åskskuren som blötte upp svarsformuläret.
Vi kom hem genomblöta eftersom vi inte hade regnkläder med oss. Farbror saft som var med hjälper ju bara mot apati. Jag var kvar ute i regnet och fixade tak över vitala delar av byn.
Pionjärerna hade även middagen som var röra från fru kanins skafferi.
Idag hade vi i byn Aspen Robinsson på förmiddan. Robinsson innebar att man skulle åka i en ganska hög linbana över Bastusjön. Som vanligt var den vajerbaserad och med ett bälte som säkerhet. Det enda jag sa var att man inte får eftersträcka vajrar men jag åkte båt över. Funderade dock lite på hur man som ledare ska förklara sig om en olycka inträffar. Jag har ju utbildning på det här och har lärt mig att det ska vara rep och sele.
Vi sköt sedan träkubbar på en plastdunk ute på sjön med en jätteslangbella. Efter det var det en tävling med träklossar som skulle flyttas för att få en så hög stapel som möjligt. Det fanns också en repbro där man kunde ramla i vattnet men bäst av allt var hjortronen.
Pionjärerna lagade uroxesoppa till lunch.
På eftermiddan gick vi Pirros woodcraftspår med en massa naturfrågor att besvara. Vi är övertygade om att vår näst sista placering berodde på åskskuren som blötte upp svarsformuläret.
Vi kom hem genomblöta eftersom vi inte hade regnkläder med oss. Farbror saft som var med hjälper ju bara mot apati. Jag var kvar ute i regnet och fixade tak över vitala delar av byn.
Pionjärerna hade även middagen som var röra från fru kanins skafferi.
Tisdag 3 augusti
Njurunda skötte maten idag så det var lite bestyr att väcka alla morgontrötta scouter. Några fick som vanligt hällas ur sovsäckarna.
Havregrynsgröt, choklad, smörgåsar och kaffe. Drogmotståndarna i vår by var alltid noga med att klanka på kaffemissbruket. Att te och choklad också innehåller droger verkade dom inte känna till. Kanske är det enklast så. Svart eller vitt, inget mitt emellan.
Vi paddlade kanot ut till hantverksön som egentligen var en halvö. Därute hjälpte Emma och Jocke till med att tillverka en näverburk och eget papper av pappersmassa.
Som vanligt var det några som trodde sig vara mästare på kanotpaddling. Som det alltid brukar vara med såna hade dom uppenbara problem att styra rakt fram.
Eftermiddan var ledig för bad och egna aktiviteter. Badstranden var ganska bra med sand längst in och hyfsat varmt vatten.
David fyllde år idag och vi sjöng på morgonsamlingen och tjejerna hade köpt presenter i lägerkiosken. Men han pallade inte för lägerlivet utan åkte hem på kvällen efter lägerbålet.
Sofia skötte lägerbålet med delar av astmakören som medhjälpare.
Njurunda skötte maten idag så det var lite bestyr att väcka alla morgontrötta scouter. Några fick som vanligt hällas ur sovsäckarna.
Havregrynsgröt, choklad, smörgåsar och kaffe. Drogmotståndarna i vår by var alltid noga med att klanka på kaffemissbruket. Att te och choklad också innehåller droger verkade dom inte känna till. Kanske är det enklast så. Svart eller vitt, inget mitt emellan.
Vi paddlade kanot ut till hantverksön som egentligen var en halvö. Därute hjälpte Emma och Jocke till med att tillverka en näverburk och eget papper av pappersmassa.
Som vanligt var det några som trodde sig vara mästare på kanotpaddling. Som det alltid brukar vara med såna hade dom uppenbara problem att styra rakt fram.
Eftermiddan var ledig för bad och egna aktiviteter. Badstranden var ganska bra med sand längst in och hyfsat varmt vatten.
David fyllde år idag och vi sjöng på morgonsamlingen och tjejerna hade köpt presenter i lägerkiosken. Men han pallade inte för lägerlivet utan åkte hem på kvällen efter lägerbålet.
Sofia skötte lägerbålet med delar av astmakören som medhjälpare.
Onsdag 4 augusti
Hantverk igen, nu skulle vi göra klart näverburkarna och papperet. Nästan alla hann färdigställa sin burk. Alla som verkligen vill alltså. Några ville inte alls. Det finns alltid några som inte vill. Allt utom att äta godis och sova då förstås.
Peter och jag grävde lägrets djupaste slaskgrop. 2,04 meter blev den till slut. Jag lovade storstilat att överträffa varje grop som blev djupare än vår.
Hantverk igen, nu skulle vi göra klart näverburkarna och papperet. Nästan alla hann färdigställa sin burk. Alla som verkligen vill alltså. Några ville inte alls. Det finns alltid några som inte vill. Allt utom att äta godis och sova då förstås.
Peter och jag grävde lägrets djupaste slaskgrop. 2,04 meter blev den till slut. Jag lovade storstilat att överträffa varje grop som blev djupare än vår.
Torsdag 5 augusti, mulet och lite trist småregnande.
Idag var det besöksdag. Vi gjorde inte så mycket under dagen. På kvällen hann vi med att både paddla kanot och bada i vattnet som nu var betydligt varmare än luften.
Idag var det besöksdag. Vi gjorde inte så mycket under dagen. På kvällen hann vi med att både paddla kanot och bada i vattnet som nu var betydligt varmare än luften.
Fredag 6 augusti, kvällen och natten var jättekalla.
Urskogspåret ledde oss upp på ett berg med jättestora tallar och annat intressant. Vi tog en specialväg nerför branten tillbaka. Jag hittade ett björnspår.
Några seniorer med Henke från Sveg i spetsen grävde en slaskgrop som var 3,30 m djup. Jag brydde mig faktiskt inte om denna utmaning idag.
Lägerbålet var jättelångt med en massa framträdanden.
Urskogspåret ledde oss upp på ett berg med jättestora tallar och annat intressant. Vi tog en specialväg nerför branten tillbaka. Jag hittade ett björnspår.
Några seniorer med Henke från Sveg i spetsen grävde en slaskgrop som var 3,30 m djup. Jag brydde mig faktiskt inte om denna utmaning idag.
Lägerbålet var jättelångt med en massa framträdanden.
Lördag 7 augusti, hyfsat väder men bara varmt i solen.
Sista dagen. Rivningen gick förvånansvärt snabbt.
Jag fick cykla ensam hem och nu gick det fort. 7 mil på två och en halv timme är ju inte mycket att bråka om. Skulle det ta råka tre och en halv timme så hinner man nog ändå hem för att tömma ryggsäcken på golvet. För vem gör egentligen så mycket mer efter en lägervecka?
Sista dagen. Rivningen gick förvånansvärt snabbt.
Jag fick cykla ensam hem och nu gick det fort. 7 mil på två och en halv timme är ju inte mycket att bråka om. Skulle det ta råka tre och en halv timme så hinner man nog ändå hem för att tömma ryggsäcken på golvet. För vem gör egentligen så mycket mer efter en lägervecka?
Hans Wikberg 1999
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar